ännu en dag har gått

Det har inte hänt något nytt på barnfronten. Jag ska ta och ringa till mödravårdscentralen och se om jag ska ta och komma dit snart. Men det känns inte som jag vill börja med alla de där sakerna innan Jim vet om det. För om han blir glad över nyheten så kommer han ju bli arg om jag har varit och gjort såna saker utan honom. Jag vill bara berätta för honom nu. Han ligger och sover och jag skulle bara vilja väcka upp honom och säga det. Men jag är helt enkelt för feg. Jag är så rädd för vad som kan hända. Tänk om han inte vill ha någonting med mig och barnet att göra? Jag vet inte vad jag skulle göra då. Jag håller tummarna så hårt för att jag inte kommer att få den reaktionen ifrån honom. Jag måste ta mod till mig snart. Det här går inte längre.