vet ingenting om någonting just nu

Jim och jag har inte pratat så mycket med varandra och jag vet inte vad jag ska ta mig till. Han har inte velat svara i telefonen när jag ringer och när han väl svarar så säger han att han är upptagen och ringer upp sen, vilket han självklart inte har gjort en enda gång. Jag visste att det var hos sin mamma som han gömde sig så jag tog en promenad och gick förbi där och där satt de i trädgården och fikade. Om inte hans mamma hade varit där så skulle jag ha visat mig och gått fram och pratat med honom. Men jag vet ju inte om han har berättat för sin mamma att jag är med barn eller om han bara har sagt att vi har bråkat. Han kanske inte ens har berättat det utan bara sagt att han vill vara där ett par dagar. På ett sätt hoppas jag att han berättar för sin mamma att jag är med barn, för jag tror att hon verkligen vill bli farmor. Hon har gett små pikar ibland till honom att det är väl dags snart, men hon skämtar aldrig med mig på det sättet så hon kanske hoppas på att han kommer träffa någon annan som han kan skaffa barn med. Så jag vet inte om det är bra eller dåligt för mig om han berättar för henne. Men hon är ganska förnuftig så hon kommer antagligen säga till honom att han ska göra det som känns rätt för honom men att han även måste tänka på mig och barnet. Fast de här dagarna så har jag börjat tänka på att det kan ske inte är rätt tidpunkt för oss att skaffa barn. Jag vill ju gärna ha barn, men jag vill nog inte sitta själv med ett barn utan en pappa till det som hjälper till i uppfostran.

Mod

Jag har inte varit inne och skrivit här på ett tag nu. Jag tog mig mod och berättade för Jim att jag faktiskt är med barn och han tog det inte så bra kan man väl säga. Han tycker att vi är för unga för att ha barn nu och att vi varken har tid eller pengar för att ha en unge. Det var ungefär vad jag trodde att han skulle säga, fast jag hoppades ju såklart att han skulle bli överlycklig och skutta upp och ner ett par gånger men det gjorde han ju då inte. Han sa att han behövde tänka lite på det och vi har inte pratat mycket med varandra sen dess. Jag hoppas att han inte kommer lämna mig, allting känns så osäkert just nu, för jag vill verkligen behålla det här barnet. Det är ju en del av mig, en del av oss. Vet inte vad som kommer hända.